Stor tidsskillnad inom Nato att godkänna nya medlemmar

By | May 13, 2022

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har upprepade gånger sagt att Finland och Sverige skulle tas emot i Nato med öppna armar och att anslutningen skulle gå snabbt.

– Jag är försiktig med att säga antalet månader. Men det kan gå mycket fort att få det på plats, sade Stoltenberg i en intervju med DN i mars.

Även om han har goda kontakter med alla Natoländer ligger avgörandet i slutändan hos försvarsalliansens 30 medlemmar. I ett land knorras det – Kroatien.

Kroatiens president Zoran Milanović.
Kroatiens president Zoran Milanović.

Foto: Spencer Platt/TT

Nyligen sade president Zoran Milanović att han tänker försöka stoppa Sverige och Finland. Anledningen är att han vill pressa de andra Natoländerna i en helt annan fråga: en reform av Bosniens vallagar, som Milanović anser missgynnar landets kroatiska minoritet.

– Visst, låt dem gå med i Nato… men frågan om vallagarna i Bosnien måste lösas. Amerikanerna, britterna, tyskarna måste pressa bosniakerna att ändra lagen inom de närmaste sex månaderna, sade presidenten på en presskonferens i förra veckan.

Till DN uppger däremot Kroatiens Natodelegation att landets regering stödjer ett svenskt och finländskt medlemskap.

”Kroatien var bland de första att ratificera (godkänna) anslutningsprotokollen för Nordmakedonien och Montenegro. Samma sak väntas vad gäller Finland och Sverige”, skriver en kroatisk företrädare.

När ett land ansökt om att gå med i Nato förhandlar landet direkt med alliansen och enas om ett anslutningsprotokoll. Protokollet måste sedan godkännas i Natoländerna.

I Kroatien skriver presidenten under protokollet efter att parlamentet ratificerat det, men han har inget formellt veto. Presidenten kan dock förhala processen med ett par månader, genom att be författningsdomstolen göra en prövning.

Dagens Nyheter har kontaktat alla Natoländer för att kartlägga hur de ställer sig till ett svenskt och finländskt medlemskap. Samtliga som svarat uppger att de välkomnar Finland och Sverige till försvarsalliansen. Flera hänvisar till uttalanden i den riktningen från sina presidenter och ministrar.

Sverige och Finland borde alltså kunna räkna med ett rungande ja om de lämnar in sina ansökningar.

Men hur lång tid det sedan tar för de 30 Natoländernas nationella parlament att ge sina klartecken varierar stort: det rör sig om dagar, veckor, månader eller år.

I Grekland, där regeringen har egen majoritet i parlamentet, kan det gå fort.

– Det kan ta en eller två dagar, säger en representant för landets Natodelegation till DN.

2019 tog det två dagar för parlamentet i Aten att godkänna Nordmakedonien.

I andra länder tar det betydligt längre tid, till exempel i Nederländerna och i Spanien. Båda staterna har ett parlament där såväl under- som överhus måste ge klartecken. Dessutom har länderna ett slags konstitutionell kommitté som ska behandla viktiga frågor som denna. I Nederländerna är kungen ordförande för kommittén. Att godkänna Nordmakedonien tog nio månader för landet.

See also  ВИДЕО : Евровидение 2022 в Турине: Украина вышла в финал
Nederländernas försvarsminister Kajsa Ollongren.
Nederländernas försvarsminister Kajsa Ollongren.

Foto: Hollandse Hoogte/TT

De styrande i Nederländerna är medvetna om att beslutsfattandet är utdraget, vilket är olyckligt med tanke på säkerhetsläget i Europa. Enligt uppgift till DN har regeringen i Haag därför redan börjat arbeta med sin del i processen. Det är i linje med budskapet från försvarsminister Kajsa OIlongren. Hon vill inte att Sverige och Finland får vänta alltför länge.

– Alliansen ska besluta så snart som möjligt, sade hon förra månaden.

När Nordmakedonien skulle bli Natomedlem var det regeringskris i Spanien. Det tog därför över ett år för landet att ge sitt medgivande. Vad som denna gång kan ställa till det för Sverige och Finland är att spanska socialdemokrater regerar ihop med vänsterpartiet Podemos, som är emot Nato.

Även i Frankrike kan två anti-Natopartier, Jean-Luc Mélenchons vänsterparti Det okuvade Frankrike och Marine Le Pens Nationell samling, komma att spela en roll. Frankrike har parlamentsval i juni.

”Det går inte att ange en tidtabell för att ratificera Finlands och Sveriges protokoll”, skriver en fransk representant till DN och hänvisar till att man inte vet vilka partier som blir störst efter valet.

Vladimir Putin och Ungerns premiärminister Viktor Orbán på en presskonferens för några år sedan. Ungern anses vara en av Rysslands närmaste allierade i EU. Men Ungern verkar inte använda sitt veto när det gäller Sverige och Finlands Natomedlemsskap.
Vladimir Putin och Ungerns premiärminister Viktor Orbán på en presskonferens för några år sedan. Ungern anses vara en av Rysslands närmaste allierade i EU. Men Ungern verkar inte använda sitt veto när det gäller Sverige och Finlands Natomedlemsskap.

Foto: Zoltan Mathe/AP

I Natolandet Ungern har regeringen nära kopplingar till Rysslands president Vladimir Putin. Ungern är även en ständig källa till konflikter inom EU. Senast gäller det ett embargo mot rysk olja, som Ungern hittills använt sitt veto för att blockera.

Men i Nato är landet inte känt som någon bråkstake. En källa från ett stort Natoland säger att man inte förväntar sig ungerskt veto när det gäller att välkomna Sverige och Finland.

Ungerns utrikesdepartement uppger för DN att landet kommer att ”delta i konsensus när frågan kommer upp på Natos dagordning”.

Ytterligare något som kan fördröja ett finländskt och svenskt medlemskap är att parlamentarikerna ska ha sin sommarsemester. Till exempel har amerikanska senatorer ledigt mellan den 6 augusti och 6 september. Det isländska parlamentet Alltinget har uppehåll mellan den 10 juni och 6 oktober, men kan sammanträda under ledigheten för att fatta viktiga beslut.

USA:s president Joe Biden och Natos generalsekretare Jens Stoltenberg i Natos högkvarter i Bryssel.
USA:s president Joe Biden och Natos generalsekretare Jens Stoltenberg i Natos högkvarter i Bryssel.

Foto: Hollandse Hoogte/TT

Budskapet från flera länder är att de är villiga att snabba på processen. De är medvetna om det hot som Ryssland skulle kunna utgöra för Sverige och Finland under perioden mellan ansökan och fullt medlemskap.

See also  OVEN MILKER RECIPE: How to make rice pudding in the oven? Oven rice pudding recipe, ingredients, making and tips in full consistency and measured at home

– Senaste gången (Nordmakedonien) tog det 13 månader från anslutningsprotokoll till att alla hade ratificerat det. Jag tror det går fortare denna gång. Alla känner till riskerna, säger en representant från ett Natoland.

En källa inom Nato uppger också att flera medlemsstater redan börjat prata ihop sig med sina hemmaparlament.

Huvudargumenten för Natoländerna att välkomna de nordiska staterna är att varje land ska vara fritt att välja sin egen säkerhetspolitik och att Nato har en så kallad ”open door policy”.

Enligt Natos artikel 10 är medlemskap öppet för ”varje europeiskt land som klarar av att efterleva medlemskapets åtaganden och skyldigheter och bidra till säkerheten i det euroatlantiska området.”

Flera länder anser att Nato skulle stärkas av att ha Sverige och Finland som medlemmar och framhåller att länderna redan är partnerländer i Nato samt nära allierade i EU.


https://twitter.com/Bundeskanzler/status/1521479722932318209

Senaste tiden har svenska och finländska ministrar åkt skytteltrafik för att försäkra sig om stöd i de olika Natoländerna. Flera regeringar har offentligt ställt sig bakom medlemskapen, medan andra framfört detsamma i slutna rum.

Vid ett möte mellan statsminister Magdalena Andersson, Finlands Sanna Marin och Tysklands Olof Scholz häromveckan, twittrade förbundskanslern: ”Finland och Sverige kan räkna med Tyskland och vårt stöd om de ansöker om Natomedlemskap. Det gjorde den federala regeringen klart i dag.”

Läs mer:

Blixtsnabb väg in i Nato väntar för Sverige och Finland

Han är Sveriges högste företrädare i Natos högkvarter